Värmlandsalliansen

Denna webbsida uppdateras inte för närvarande. Den nya majoriteten i Landstinget i Värmland bestående av de sex partierna, Moderaterna, Centerpartiet, Sjukvårdspartiet, Folkpartiet, Miljöpartiet och Kristdemokraterna, samarbetar under det gemensamma namnet “Värmlandssamverkan”. 

Varmt välkommen till vår nya hemsida: www.värmlandssamverkan.se

Erik Jansson SIV, Fredrik Larsson M, Elisabeth Kihlström KD, Jane Larsson C,
Gert Ohlsson FP, Jesper Johansson MP

Efter ingående förhandlingar mellan Moderaterna, Centerpartiet, Sjukvårdspartiet, Folkpartiet, Miljöpartiet och Kristdemokraterna har partierna enats om att bilda ny majoritet i Landstinget i Värmland.

Sju veckor efter valet är det klart. Intensiva förhandlingar har pågått. För att ett samarbete med en enad politik ska hålla över minst fyra år har förhandlingsprocessen varit avgörande, det är alla i partierna överens om.

Nu är alla sex partier enade, målinriktade och har en väl förankrad politisk grund att stå på. En tuff tid väntar med stora ekonomiska utmaningar. Att på bästa sätt ta landstinget igenom de kommande fyra åren, med en ekonomisk prognos som minst sagt är dyster, är en uppgift och ett ansvar som den nya majoriteten tar på största allvar. 

Här kan du läsa den nya majoritetens gemensamma politiska program.

Resultatet från valnatten har ändrat sig, Moderaterna tappade ett mandat och miljöpartiet ökade ett mandat.

Värmlandsalliansen har totalt 37 mandat, det är lika mycket som Socialdemokraterna och vänsterpartiet har tillsammans. Miljöpartiet har 4 mandat och Sverigedemokraterna 3 mandat. Det betyder att de block som Miljöpartiet väljer att samarbeta med kan bilda majoritet.

Det definitiva resultatet när det gäller fördelningen av de 81 mandaten i landstingsfullmäktige är:

Värmlandsalliansen 37 mandat

Moderaterna 16 mandat
Centerpartiet 8 mandat
Folkpartiet 5 mandat
Sjukvårdspartiet 5 mandat
Kristdemokraterna 3 mandat

Socialdemokraterna och vänsterpartiet 37 mandat

Socialdemokraterna 33 mandat
Vänsterpartiet 4 mandat

Miljöpartiet 4 mandat

Sverigedemokraterna 3 mandat

Den preliminära mandatfördeliningen i landstingsvalet är:

Socialdemokraterna = 33
Moderaterna = 17
Centerpartiet = 8
Folkpartiet Liberalerna = 5
Sjukvårdspartiet = 5
Vänsterpartiet = 4
Kristdemokraterna = 3
Miljöpartiet = 3
Sverigedemokraterna = 3

Det betyder att Värmlandsalliansen har 38 mandat. S och V har 37 mandat tillsammans. MP och SD har 3 mandat vardera.

Fredrik Larsson M, Elisabeth Kihlström KD, Eskil Johansson C, Erik Jansson SIV, Gert Ohlsson FP 

I dag gäller det, din röst kommer att avgöra hur landstinget i Värmland ska arbeta under de nästkommande fyra åren. Vi hoppas att du lägger den rösten på en framtid som står för närhet, valfrihet och mångfald i vården. Det är nämligen det vi får om vi öppnar dörrar och välkomnar utveckling. Med din röst är vi i Värmlandsalliansen redo att se till att vi har de bästa möjliga förutsättningarna för att göra vården i Värmland bättre och effektivare. 

Vård när du behöver den

Det handlar om att du ska få vård när du behöver den, utan att köa. Har du ont i ett knä ska du kunna gå direkt till ortopeden utan att först behöva få en remiss från en allmänläkare. Vårdcentralerna ska utvecklas för att kunna ta emot fler patienter och rörliga vårdteam ska kunna åka till dig när du blir sjuk. Fler vårdplatser ska inrättas runt om i länet. På så vis stärker vi samarbetet med kommunerna samtidigt som vi avlastar akutmottagningarna. Det blir närmare till vården och kortare väntetider. 

Medarbetarna ska må bra på jobbet

Ökad valfriheten

Hälsovalet

Rättvis vård där alla betalar lika

Läs mer under fliken “Vår politik”

De flesta politiska partier är överens om att tillgängligheten till vården måste förbättras. Det vill säga att det ska bli lättare att få kontakt med vårdcentraler, att man snabbt ska få en tid hos en läkare och att man ska slippa stå i kö för att få den medicinska hjälp man behöver. Däremot är partierna inte överens om hur vi ska göra för att få en ökad tillgänglighet. Vi vill därför berätta om förändringar som vi i Värmlandsalliansen vill göra för att vi ska få en mer tillgänglig vård i länet.

Ett sätt att göra vården mer effektiv, mer tillgänglig och samtidigt öka valfriheten för oss värmlänningar är att låta fler entreprenörer etablera sig i länet. Utbudet ökar och vi kan påverka vården eftersom gott bemötande, god kvalité och god tillgänglighet kommer att belönas genom våra val.

Hälsovalet är ett bra exempel på hur väl ett sådant system fungerar. Vi har nu nio nya vårdcentraler i länet, längre öppettider och mycket högre tillgänglighet på telefon. Eftersom vi tydligt kan se de positiva effekterna av att arbeta på det här sättet, både i Värmland och i andra län, vill vi även införa etableringsfrihet inom andra områden i vården.

Landstinget kommer naturligtvis även i fortsättningen att ha det övergripande ansvaret för vården i Värmland. Den offentliga vården ska vara finansierad genom skattemedel, det vill säga du och jag betalar samma avgift oavsett om vi besöker en entreprenörsdriven eller privat vårdinrättning. Kostnaden är alltså den samma men det blir mer att välja på.

Socialdemokraterna och vänsterpartiet vill ha ett vårdsystem där det bara finns en vårdgivare, landstinget. Då stängs dörrar för duktiga vårdentreprenörer och den positiva utvecklingen stoppas. Det är ett system som skapar köer samtidigt som det begränsar möjligheten för dig och mig att påverka den vård vi får. Vi vill i stället skapa lösningar där vi kan att göra egna val och där allas behov tillgodoses, utan köer. Därför är det viktigt med etableringsfrihet. Det öppnar dörrar och ökar möjligheten för oss att få bra och skicklig vårdpersonal till Värmland.

Bilder SCX.hu

För att få en snabbare väg in i vården för patienten och för att minimera administrationen vill vi att remisstvång till specialistmottagningar avskaffas i Landstinget i Värmland.

Idag kan kvinnor söka specialistvård på länets kvinnomottagningar utan remiss från primärvården. Däremot måste patienter med andra typer av sjukdomar och besvär först besöka en distriktsläkare för att få en remiss.

Kunskapsutvecklingen har gjort att fler och fler specialistmottagningar inrättas. Under de senaste åren har efterfrågan på remisser till specialistvård ökat. Inte sällan uppstår köer – ibland så långa köer att den som väntar på ett besök måste söka akut sjukvård under väntetiden.

Att slopa remisstvånget skulle innebära en tidsvinst både för patienten och för personalen. Ett läkarbesök istället för två sparar naturligtvis tid.

Erfarenheter från andra landsting visar att remissfrihet fungerar mycket bra. Den har underlättat för primärvården, minskat trycket på akutmottagningarna samtidigt som köerna till specialistmottagningarna reducerats.

Vi vill därför snarast avskaffa remisstvånget till fler specialistmottagningar. Du som patient vinner tid på det, landstinget spar in på administration och resurser frigörs som kan användas till att öka tillgängligheten på vårdcentralerna.

Bild: sxc.hu

För att bilda oss en uppfattning om hur Hälsovalet slagit ut har vi, gruppledarna i Värmlandsalliansen rest runt i länet och besökt olika vårdcentraler.

Vi kan med glädje konstatera att, tack vare Hälsovalet, har tillgängligheten till vården ökat för oss värmlänningar. Utbudet är naturligtvis större i och med att vi har 9 nya vårdcentraler men även öppettider och telefontider har över lag utökats och förbättrats.

Här förs intressanta diskussioner med Ylva Bäckström och övrig personal på Grums Vårdcentral.

Besöken på vårdcentralerna har varit oerhört intressanta, trevliga och lärorika. Många tänker nytt, tänker om och dörrar öppnas för nya sätt att arbeta på tack vare Hälsovalet. Det går inte att ta miste på den vilja som finns bland personalen på vårdcentralerna för att ge oss värmlänningar en bra vård med hög kvalitet.

Per Gradin berättar med entusiasm om hur uppstarten för Grums Nya Vårdcentral gått. Lokalerna är ganska små men helt nyrenoverade och läget mitt i centrala Grums är mycket bra.

När en stor organisationsförändring genomförs uppstår det nästan alltid ”barnsjukdomar”, så har även skett när Hälsovalet infördes. Det handlar om en del datatekniska och organisatoriska problem som inte direkt påverkar oss ”vårdkunder” men också om bekymmer kring information om vilken vårdcentral man tillhör om man inte gjort ett aktivt vårdval. Dessa problem ska naturligtvis åtgärdas.

På Säffle Vårcentral tog Birgitta Evensson med personal emot. De berätta om vad effekterna av Hälsovalet inneburit för dem.

Det är viktig att vi har en god uppföljning av Hälsovalets praktiska och ekonomiska konsekvenser framöver. Vi måste värna om konkurensneutraliteten. Alla, landstingets egna vårdcentraler likväl som de privata, ska ha samma möjligheter och samma vilkor för att kunna erbjuda invånarna i Värmland en god vård.

Artur Ostapkowicz, Marjola Kock och Nikolaj Kotjerba visade oss runt i Svea Vårdcentrals rymliga lokaler i Säffle.

Det har varit både roligt och intressant att se hur olika vårdcentralerna är. En del är stora till ytan, en del är små. Alla vårdcentraler har dock en likhet, viljan att ge god vård av hög kvalitet.

I Kil träffade vi Irene Malmkvist och hennes personal.  Vårcentralen är mycket populär och har fler listade personer än antal invånare i kommunen.

Vi vill passa på att tacka för det fina mottagande vi fått under våra besök. Vi kommer att med spänning följa utvecklingen på alla våra vårdcentraler här i Värmland.

Fredrik Larrson (M), Eskil Johansson (C), Erik Jansson (SIV),
Gert Ohlsson (FP), Elisabeth Kihlström (KD)

Vi vill öka den psykiatriska kompetensen på vårdcentralerna, samtidigt som dessa får ett utvidgat uppdrag att behandla psykisk ohälsa med särkskilt fokus på ungdomar och unga vuxna.

”Psykisk ohälsa stort problem hos primärvårdens patienter” – var rubriken i en artikel i Läkartidningen 8 juni i år. Där redovisade man en studie i Västernorrland som visade att cirka en tredjedel av de patienter som besökte en vårdcentral led av psykisk ohälsa. Men alla uppgav inte detta som besöksanledning.

I Värmland märks det att den psykiska ohälsan ökar, särskilt bland ungdomar och unga vuxna. I denna grupp minskar inte heller självmorden, vilket de gör hos medelålders och äldre. Ansvariga inom vården måste omprioritera för att professionellt kunna möta denna nya situation på ett bättre sätt.

För patienter med psykisk ohälsa är det nödvändigt att snarast få möta personal med rätt kompetens. Det kan vara en psykoterapeut, psykolog, psykiatrisjuksköterska, kurator eller sjukgymnast som vidareutbildats inom psykiatrin. Det kan även vara en uttryckande konstterapeut.

Om vi inte ökar och breddar tillgängligheten riskerar vi få en ökning av den psykiska ohälsan och de kroppsliga problemen kan såväl debutera som förvärras till följd av detta.

Vi vill därför öka den psykiatriska kompetensen på vårdcentralerna, samtidigt som dessa får ett utvidgat uppdrag att behandla psykisk ohälsa med särkskilt fokus på ungdomar och unga vuxna. Detta torde avlasta de öppenpsykiatriska mottagningarna och troligtvis även den psykiatriska slutenvården. Framför allt skulle det psykiska lidandet minska och vården effektiviseras.

Närsjukvård är den vård som inte kräver att en patient befinner sig på ett fullt utrustat sjukhus. Det finns väldigt mycket man kan göra inom närsjukvården om den utvecklas på rätt sätt. Med en väl planerad närsjukvård slipper patienter resa, kommunerna får ett starkare lokalt stöd inom äldreomsorgen och hemsjukvården samtidigt som akutsjukhusen avlastas.

Svensk hälso- och sjukvård står inför stora utmaningar. Den befolkningsmässiga och medicinska utvecklingen gör att efterfrågan på vård ökar i snabbare takt än både skatteunderlag och tillgång till vård.

Sjukvården har redan idag stor brist på resurser. Det måste lösas med en kombination av effektiviseringar, tillskott av nya resurser och väl genomtänkta prioriteringar.

Alla resursbehov kan dock inte lösas utan att samtidigt omstrukturera sjukvården. De framtida behoven måste mötas med en kraftig utbyggnad av närsjukvården och den öppna specialistvården

Den senaste 10-årsperioden har inneburit en dramatisk minskning av antalet vårdplatser i länet. Mindre sjukhus har lagts ner och den vård som utfördes där har inte ersatts inom kvarvarande verksamheter eller med en tillräcklig utbyggnad av öppenvården.

Närsjukvården borde kunna ge oss värmlänningar huvuddelen av den vård vi behöver. Men otydliga ansvargränser och brist på samverkan mellan olika vårdgivare och yrkesgrupper innebär problem. Äldre patienter med flera sjukdomar och patienter med psykiska problem eller andra funktionsnedsättningar har ofta fallit mellan stolarna.

Hela poängen med närsjukvården är att den ska vara just nära, avståndet mellan patient och vårdgivare ska vara kort och tillgängligheten hög. Närsjukvården bör innehålla lokalt anpassad verksamhet med vårdplatser för observation, diagnostik och behandling av de vanligast förekommande sjukdomarna och i synnerhet de sjukdomar som drabbar oss när vi blir äldre.

I Värmland bör vi satsa på en närsjukvårdsmodell där vi har en tydlig och god samverkan med de kommunala äldreomsorgerna och hemsjukvården.

Vi vill därför utveckla närsjukvården i samarbete med kommunerna.

Vi vill också ha fler vårdplatser runt om i länet för att spara in på resande, för att avlasta akutsjukhusen och för att det blir ett effektivt stöd för hem- och äldrevården i kommunerna.